Arbetsgivaren har i sin verksamhet behov av att samla in arbetstagarnas personuppgifter. Till skyddet av privatlivet hör å sin sida arbetssökandens, arbetstagarens och tjänstemannens största möjliga rätt att veta och besluta om behandlingen och innehållet av sina egna personuppgifter samt rätten att bli värderad på grund av sina rätta personuppgifter. Därför är det viktigt för alla att veta hur man löser frågor som rör behandlingen av personuppgifter i synnerhet på arbetsplatserna.

Lagen om integritetsskydd i arbetslivet trädde i kraft 1.10.2004. Lagen ersätter den tidigare lagen med samma namn. I personuppgiftslagen och lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation finns allmänna bestämmelser om dataskydd vilka vid sidan av denna speciallag också är tillämpliga inom arbetslivet. Arbetarskyddsmyndigheterna och dataombudsmannens byrå är de myndigheter som övervakar lagen om integritetsskydd i arbetslivet.

Lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn och en ändring av straffregisterlagen som ansluter sig till den trädde i kraft i början av 2003. Lagen stadgar om ett nytt förfarande för att kontrollera att personer som skall väljas till arbete bland barn inte har brottslig bakgrund. Förfarandet syftar till att minska risken för att barn blir sexuellt utnyttjade, utsatta för våld eller lockas till att använda narkotika.

Förfarandet för kontroll av brottslig bakgrund gäller endast de fall där arbetet är av sådan karaktär att det möjliggör en nära interaktion med barn.